Talordning NP-tal

Tisdag 6 maj
Ebba
Frida
Hanna
Sara
Winnie
Sandra
Adrian

Torsdag 8 maj
Emma
Linnea
Matilde
Martin
Henriette
Yusuf
Amanda

Tisdag 13 maj
Ludwig W
Olivia
Erik
Ludvig N
Elin
Carl
Sofia
Tapomita

Talordning: högtidstal

Torsdag 20 mars (v 12)

Adrian
Henriette
Martin
Emma
Sofia
Carl
Ludvig N
Winnie
Ebba
Tapomita
Olivia
Sara

Tisdag 25 mars (v 13)

Matilde
Frida
Ludwig
Yusuf
Erik
Sandra
Linnea
Amanda
Hanna
Elin

Uppgift högtidstal

Er uppgift är att inför klassen hålla ett högtidstal på 3-4 minuter. Ni kan välja att hylla eller tacka någon eller något i ert tal. Det kan alltså vara ett tal med anknytning till studenten, till någons födelsedag, som tack för att man fått något av några, etc.

Torsdag den 13 mars på lektionen börjar ni jobba med era tal och får handledning. Det är viktigt att ni valt ämne till dess. Övrigt arbete med förberedelse sker från hemmet.

Använd det vi gått igenom:

Inventio: fyndplatser funderar ni över i inventio-stadiet. Fyll på med så många som möjilgt. Sovra och välj ut godbitarna när ni går över till dispositio.

Dispositio: Välj någon av de dispositionsmodeller vi gått igenom och som passar bäst (beror på era fyndplatser ju). När ni väljer mellan vilka fyndplatser ni ska ta med (tänk tretal!) så påverkas också denna sovring av valet av dispositionsmodell.

Elocutio: Skriv ett manus som du kan läsa på ifrån. Med fördel kan du här planera för dina stilfigurer och sätt att skapa effekter i ditt tal.

Memoria: Träna hemma så att du kommer ihåg allt du ska säga och i den ordning du vill ha sagt det. (Förbered en "fusklapp" att ha med när du håller talet, som stöd för minnet. Kom ihåg att du däremot ska tala, inte läsa högt förklassen.)

Actio/pronuntiatio: Träna också hemma på hur du ska stå, vilka gester, tonfall, pauser och fraseringar du ska använda. Till viss del kan man lägga sig till med vissa saker, annat sker i stunden när man väl utför framförandet.

Dispositionsmodeller

Den klassiska dispositionsmodellen är den mest använda och användbara modellen för i stort sett alla former av anföranden och presentationer. Den har drygt två tusen år på nacken men håller fortfarande, av det enkla skälet att den bygger på hur vi förväntar oss att vi ska kommunicera.

Den klassiska dispositionsmodellen

1. Inledning: Bakgrund (presentation, berättelsen bakom) och presentation av tes

2. Argumentation:
- argument (med bevis och exempel)
- argument (med bevis och exempel)
- argument (med bevis och exempel)
Sista argumentet kan bytas mot refutatio och bemötande. Alternativt kan man lägga till refutatio och bemötande efter det tredje argumentet.

3. Avslutning: sammanfattning och appell dvs. upprepning av tesen på varierat sätt

Andra dispositionsmodeller

Tematisk disposition

En struktur som vilar på olika teman. "Malmö är möjligheternas, utmaningarnas och framtidens stad." Tretal!

Kronologisk disposition

En struktur som vilar på tidsföljd. Rada aldrig! Gör max 2-4 nedslag. "1922 var Malmö... Idag är Malmö... Om 20 år är Malmö..."

Rumslig disposition

En struktur som bygger på att mottagaren förflyttas i rummet eller i en given miljö. En presentation av Malmö kan t.ex. bygga på strukturen Citytunneln, Seved och Västra hamnen.

Orsak och verkan samt problem och lösning

Dessa båda är tudelade strukturer som med fördel kompletteras med en tretalsdisposition. " Malmö stad satsar under året 50 miljoner kronor (orsak) för att bryta segregationen i staden (verkan). Satsningen ska ge (verkan) ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt (kombinerat med tretal) hållbart Malmö.
Problem-lösning är en disposition som till stor del påminner om "orsak-verkan"men som är lösningsfokuserad. Även i detta fall bör slutledet (lösningen) utgå från tre exempel.

Copia och fyndplatser

Copia

Copia betyder repertoar. Som talare har du med dig berättelser redan, och sätt att berätta dem på som du vet skapar effekt. I privata sammanhang drar du ofta dina favorithistorier och vet precis hur du ska bygga upp stämningen runt ditt berättande. Du har alltså redan en copia.

Stilfigurerna som vi pratade om förra gången kan du lägga till din copia. Välj dem som passar för dig som person (så att det inte är påklistrat - minns att alltid vara dig själv), men välj också dem som passar bäst för ditt innehåll! Genom rätt stilfigur skapas rätt effekt och lyssnarna manipuleras till just den känsla som du vill skapa.

Fyndplatser

För att ett uttalande ska vara övertygande behöver man använda sig av stöttor. I retorisk teori talar man om fyndplatser. När vi t.ex. argumenterar, använder vi oss av olika fyndplatser för att föra fram olika argument som har olika karaktär.

Vi gick igenom följande:

• definitioner:
  Vad menas med?
• nyttoargument
  "Köper du en Volvo lastar ni lätt alla kompisarnas packning till skidsemestern"
• moraliska argument
  "Volvo är en trygg, säker och miljövänlig bil"
• fakta och statistik
  "En aktuell forskningsrapport från Stanford har visat att..."
• jämförelse
  med en annan liknande företeelse/produkt, eller överför betydelsen till något annat som är känt för mottagaren
• hjärta och känsla
  vädja till mottagarens känsla för stil, empatiska förmåga, ilska, glädje eller sorg (Denna fyndplats använde sig G Persson av i talet för att hedra offren vid katastrofen i Sydostasien.)
• auktoriet
  Zlatan kör Volvo! eller: "Historien har visat att..." eller: "Forskarvärlden är enig om att..." (GP igen, när han låter dikten "tala" för den känsla han vill sätta inför de tre tysta minuterna.)
• erfarenhet
  "I tjugo års tid levde jag själv som hemlös. Jag vet vad det innebär att..."

Fyndplatserna stökar man runt i under inventio-fasen av den retoriska arbetsprocessen. (Se tidigare inlägg.)

Retorik - inledande lektion, arbetsprocess och stilfigurer

Här kommer ett ganska torftigt blogg-inlägg, men som sammanfattar vad vi gick igenom på lektionen.

Inför det nationella provets muntliga del, där man ska hålla ett argumenterande tal i vilket man använder sig av retoriska verkningsmedel, behöver vi repetera lite retorik och träna oss lite extra.

Vad menas med retoriska verkningsmedel?

- tillitstriaden: ethos, logos och patos ska fungera väl. Det gäller att man har den i åtanke redan på inventio-stadiet. Hur skapar jag tillit till känslorna som väcks hos lyssnarna vid framförandet, till det jag säger och till mig själv som talare. De tre sakerna samverkar med varandra och alla talare tar till olika knep för att skapa tillit genom de tre olika sakerna.
- stilfigurer (ni fick i läxa att kolla i läroboken Handbok i svenskap språket på s 181f. Vi gick också igenom ett par stycken andra - se nedan.
- hjälpmedel: det kan vara en bild på power-point, något man visar upp eller något man skickar runt. Det kan vara att man använder tavlan för att rita eller skriva något och göra logos tydligare. Hjälpmedel ska användas på ett sätt som tillför talet något. Tillförs inget är det inte någon vits med hjälpmedlet. Därför bör man tänka igenom detta.

Den retoriska arbetsprocessen 

...ska följas vid arbetet med talet, men det är ju en självklarhet för er nu. Det ska den ju alltid göra! Processen beskrivs i partes som består av:

Intellectio
Att man tänker igenom talsituationen innan man börjar förbereda sig. När, var och för vem ska jag tala? (Man måste ju anpassa sitt innehåll efter det.
Inventio
Att man spikar tes eller frågeställningar och brainstormar kring allt man kan komma på som kan anknyta till det.
Dispositio
Att man väljer ut och sovrar från alla sina idéer samt ordnar dem till en fungerande disposition. Hur inleder jag effektfullt? Tesens eller frågeställningens presentation måste vara tidigt i talet. I vilken ordning tar jag sedan upp innehållet i avhandlingen? Hur avslutar jag?
Elocutio
Här klär man nu sitt innehåll i språklig dräkt (skriver manus). Planera för dina stilfigurer. Fundera över bildspråk och effektfulla formuleringar.
Memoria
Du ska ju tala och inte läsa högt. Manus får användas endast som stöd vid framträdandet. Träna om och om igen till du kan tala fritt och ändå få med de stilfigurer du planerat för och ditt innehåll i den disposition som du bestämt.
Actio och pronuntiatio
Detta gäller hur du uppför dig när du faktiskt håller själva talet. Till viss del kan det tränas i memoria. Du behöver röra dig naturligt, kanske peka på något eller hålla upp något, förflytta dig, göra andra gester för att understryka vad du säger... Tänk också på rösten. Variera ditt tempo så att viktiga bitar får emfas och glöm inte pauser och fraseringar. (Jag illustrerade när jag läste Göran Perssons tal högt för er.)

Stilfigurer vi gick igenom:
anafor
liknelser och metarforer
(dramatisk) stegring
kontrast
alliteration
citat
personifikation

I läxa fick ni också läsa på själva om andra stilfigurer i läroboken.

Opponenter och respondenter samt schema för oppositioner

	Respondenter	Opponent 1	Opponent 2
måndag 3/2	Adrian och Ludwig	Tapomita	Sofia
	Frida och Emma	Hanna	Amanda
	Sandra och Ludvig	Sara	Olivia
tisdag 4/2	Tapomita och Sofia	Ebba	Linnea
	Carl och Erik	Elin	Winnie
	Henriette och Matilde	Carl	Erik
	Hanna och Amanda	Yusuf	Martin
torsdag 6/2	Sara och Olivia	Adrian	Ludwig
	Ebba och Linnea	Ludvig	Sandra
	Yusuf och Martin	Frida	Emma
	Elin och Winnie	Henriette	Matilde

Oppositionens gång

— en hjälp för er att se vad som man ska ta upp vid oppositionsseminariet, såväl för respondenter som för de olika opponenterna.

Respondent kallas den som har skrivit rapporten. Opponent 1 har som uppgift att ge kritik (positiv och negativ) på rapportens innehåll, medan opponent 2 tar hand (positiv och negativ respons) om formalia, språk och stil.

Tumreglerna för ett gott opponentskap går ut på att för det första lägga mest tid på den positiva kritiken och för det andra att vara konstruktiv i den negativa kritiken – det vill säga ge förslag till förbättringar.

Varje opposition beräknas få ta upp till 20 minuter. Det ger vardera talare 5 minuter att ta upp sina punkter. Övrig tid går åt till allmän diskussion och samtal mellan parterna.

Handledaren (jag) fungerar vid det här tillfället som en moderator vid seminariet. Det är också brukligt att man låter åhörarna få tillfälle att ställa frågor till respondenten eller opponenterna vid slutet av oppositionen.

1.     Respondenten har tillfälle att själv lyfta fram och korrigera felaktigheter.

2.     Opponent 2 presenterar rapporten

3.     Respondenten har möjlighet att kommentera presentationen.

4.     Opponent 1 lyfter följande:
- Följs frågeställningen upp?
- Hjälper metoden till att besvara frågeställningarna?
- Är teorin ett stöd för diskussionen?
- Källornas relevans och trovärdighet
- Rapportens styrka
- Rapportens svaghet

5.     Opponent 2 lyfter följande:
- Källanvändning
- Struktur
- Språk och stil