Dispositionsmodeller

Den klassiska dispositionsmodellen är den mest använda och användbara modellen för i stort sett alla former av anföranden och presentationer. Den har drygt två tusen år på nacken men håller fortfarande, av det enkla skälet att den bygger på hur vi förväntar oss att vi ska kommunicera.

Den klassiska dispositionsmodellen

1. Inledning: Bakgrund (presentation, berättelsen bakom) och presentation av tes

2. Argumentation:
- argument (med bevis och exempel)
- argument (med bevis och exempel)
- argument (med bevis och exempel)
Sista argumentet kan bytas mot refutatio och bemötande. Alternativt kan man lägga till refutatio och bemötande efter det tredje argumentet.

3. Avslutning: sammanfattning och appell dvs. upprepning av tesen på varierat sätt

Andra dispositionsmodeller

Tematisk disposition

En struktur som vilar på olika teman. "Malmö är möjligheternas, utmaningarnas och framtidens stad." Tretal!

Kronologisk disposition

En struktur som vilar på tidsföljd. Rada aldrig! Gör max 2-4 nedslag. "1922 var Malmö... Idag är Malmö... Om 20 år är Malmö..."

Rumslig disposition

En struktur som bygger på att mottagaren förflyttas i rummet eller i en given miljö. En presentation av Malmö kan t.ex. bygga på strukturen Citytunneln, Seved och Västra hamnen.

Orsak och verkan samt problem och lösning

Dessa båda är tudelade strukturer som med fördel kompletteras med en tretalsdisposition. " Malmö stad satsar under året 50 miljoner kronor (orsak) för att bryta segregationen i staden (verkan). Satsningen ska ge (verkan) ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt (kombinerat med tretal) hållbart Malmö.
Problem-lösning är en disposition som till stor del påminner om "orsak-verkan"men som är lösningsfokuserad. Även i detta fall bör slutledet (lösningen) utgå från tre exempel.